Kallad till hemmet
Vad är det och vem driver det?
Kallad till hemmet startade när jag, Viktoria en dag hade på sätt och vis fått blivit lite mättad. Jag blev trött på att vara tyst om dom principer som jag såg att Gud hade lagt ner i Bibeln. Dom principer som handlar om kvinnans underordnande, familjelivet och liknande. När jag startade instagramkontot för två år sedan så var det från början mest en liten frizon för att kunna prata om sådant som jag kände att jag inte riktigt kunde prata om med vem som helst.
​
Efter en tid så insåg jag hur stort behovet var av att dessa ämnen fick lyftas och pratas om. Jag blev kontaktad av flertalet kvinnor som upplevt att de ville vara hemma med sina barn men pressen på samhället hade fått dem att backa. Fick också kontakt med flertalet kvinnor som upplevde att församlingarna idag har blivit så urvattnade så att Guds ord inte är sanningen längre, att feminismen har krupit sig allt längre in i kyrkorna och påverkat även de kristna.
​
Jag tror att det finns ett enormt behov för kvinnor idag att få höra vad Bibeln faktiskt säger om oss. Vad Gud faktiskt har för oss och vilka uppgifter vi har i hans församling, i familjen och i samhället.
Det började med ett instagramkonto för att lätta på hjärtat, det fortsatte med en podd, mailutskick, liveintervjuer och nu tar jag det vidare med en hemsida, fler poddavsnitt, mer uppmuntran från andra kristna kvinnor, mer undervisning för kvinnor och ja, vem vet var det slutar?! Det jag däremot vet, är att Guds ord behöver få verka i oss och leda oss på HANS vägar, inte samhällets, inte människors, bara Hans.... Kvinnor idag behöver hitta tillbaka till de gamla stigarna och återuppbygga familjen, återinrätta mannens ledarskap och vara den kvinna som Gud vill att vi ska vara.
Viktoria
Så vem är då jag som är bakom detta?
Jag är en snart 33 årig fembarnsmamma som är gift med min man sedan 14 år tillbaka. Jag är inte uppvuxen i ett kristet hem utan jag blev kristen 2008, drygt ett halvår innan vår första son föddes. Jag blev mamma som 18 åring och jag hade noll erfarenhet av bebisar och småbarn, än mindre att vara mamma i ett samhälle som inte värnar om familjen. I ett ganska så tidigt skede så bestämde sig jag och min man för att jag skulle vara hemma med barnen. Ett beslut som i samhällets ögon inte var helt självklart och bemöttes med en del frågor och skepsis.
​
Ett par år in i mödraskapet hittade jag en passion för att fotografera och startade upp ett företag inom porträttfotografi, som senare kom att resultera i att jag blev bröllopsfotograf. Det tog däremot alldeles för mycket tid och ork och stressen över att bolla både fotograferandet med hemmalivet blev allt svårare och inte minst för mitt samvete. Efter att också ha studerat Bibeln mer och blivit ledd till att undersöka kvinnans position mer så kändes det helt plötsligt självklart att vara hemma på heltid. Så jag bestämde mig för att avsluta företaget. Jag fotograferar fortfarande lite grann då och då via faktureringsföretag men har ingen stress över att driva eget och ingen stress över att vara borta för mycket från familjen (även om jag är hemma kan man bli rätt frånvarande när man sitter och redigerar bilder hela tiden).
​
Idag är jag hemma på heltid och har lite projekt på sidan om, tex kallad till hemmet och en byaprojekt, men jag kan vara hemma och vara hemmafru och hemmamamma på ett sätt som jag trivs med FÖR att jag vet att det är där jag ska vara. Jag är helt tillfredsställd med hemmalivet och ingenting skulle kunna få mig att ändra på det, Gud ändras inte och inte heller hans ord och jag vet att allt jag har lärt mig om kvinnans underordnande osv har varit bra och uppbyggande för mig i den här vandringen.
Jag lever i en sån enorm frihet som många människor inte skulle förstå även om jag förklarade det, men med Kallad till hemmet vill jag i alla fall försöka ge en inblick i friheten som Kristus välsignar oss med när vi går hans vägar.